Sanningen om peter och nöffe
Peter och jag har ju hängt tillsammans nu ett antal år, och även om det är awesome tror jag faktiskt han har känt sig en aning ensam. Det är ju inte så att jag kan hänga med honom jämt har ju mycket annat för mig. Jag har sett hans besvikna ögon stirra efter mig när vi ska ut och göra något och han inte har fått följa med.
Men så kom Amanda in i bilden med sin lilla kompis Nöffe, Nöffe är en liten gris som är väldigt tovig, hans stora inte så knorriga knorr är rosa och ser ut som en penis som hänger där på ryggen, och tror in på fan att Peter föll direkt, pladask.
Nu är Peter och Nöffe som ler och långhalm och viker inte av från varandras sida om inte Amanda tvingar Nöffe att åka till Teg eller opereras eller liknande.
Under deras relativt korta vänskap har de redan hunnit vara ute och åka slalom, blivit avskulpterade och en hel del andra saker. Jag överdriver inte när jag säger att Peter är nöjd. Hans bakslag med Angel och när de gjorde slut tog inte lätt på honom. Så jag är verkligen glad för hans skull.
Sen har vi ett nytt tillskott i sängen, och det är den töntiga alla hjärtans dag björnen som vi haft ett bra tag. Jag såg till att operera honom för någon vecka sen. (han hade ett hjärta stort som mitt huvud fastsytt i armarna och i magen) efter operationen blev han en ny björn, ”STEFFE” och han är inte lagom lugn. Han hjälper Peter när han hamnar i knepiga situationer vilket händer rätt ofta. Medans Peter har Steffe har Nöffe Hund. Så vi är en familj på 12 personer just nu. Det kan kännas rätt crowded.
Men jag klagar inte.
Ska ta endel bilder på dem så ni får se hur de ser ut.